10. Talibanerna faller (October, 2001)
  Avsnittet handlar om tiden 4 okt- 23 nov 2001

Oktober-december 2001: vad vi alla väntar på är att USA skall attackera Afghanistan. Det tar lite tid men vi tror oss veta att det beror på att man förbereder sig, inte bara genom att flytta stridskrafter närmare Afghanistan, bla genom att etablera baser i Pakistan, utan också att man förbereder sina mål noggrant för att undvika onödiga förluster bland de egna och bland civila afghaner. Vi misstänker att olika commandostyrkor rör sig på hemliga uppdrag inne i landet för att förbereda det som komma skall. När det sedan bryter ut verkar det lite tvekande och kanske är det ett tecken på att man bara bombar sådant man vet är säkra fiendemål.

I efterhand vet jag att USAs stora problem var att deras underrättelse information inifrån Afghanistan var ganska usel. Bob Woodward har i boken ”Bush at War” givit en initierad beskrivning av hur illa ställt det egentligen var. Läs den. Jag har här bla beskrivit hur USA vid flera tillfällen lyckades träffa ett Röda Kors föråd i Kabul. Då var vi många som var övertygade om att det inte var ett misstag. En gång kan det vara ett misstag men knappast två gånger. Skälet skulle vara att talibanerna använde Röda Korsets förråd som förvar av vapen.

Bob Woodward beskriver i sin bok bla den specifika händelsen och visar att det inte var medvetna mål utan rena misstag som leddde till bombningen av Röda Kors lagren.

Talibanernas fall kom snabbt och oväntat och mycket av det kaos vi förväntat oss uteblev även om situationen var och är långtifrån idealisk.

 

fredag den 5 oktober 2001

Mitt under ett möte i dag hos vår danska systerorganisation DACAAR blir Thomas Thomsen (DACAARs VD) uppringd av amerikanska konsuln. Meddelandet är enkelt och entydigt: Vi bör evakuera Peshawar och åka till Islamabad. Inom 3-4 dagar smäller det och det kan bli oroligt i stan. Amerikanerna fruktar alltid terroristattacker. En god gissning är måndag, Columbus Day i USA och helgdag. Helgdagar har varit dagar för andra attacker. De själva anser att deras konsulat är väl skyddat och bevakat, medan våra kontor och bostäder i stort sett är obevakade och definitivt inte skyddade av beväpnade vakter, polis eller militär. Sidneys och min bedömning är att vi knappas är något mål för terrorister. Konsulatet kan naturligtvis vara det och då hjälper inte vakter eller beväpning. För tre år sedan, 1998 när USA skickade missiler mot Afghanistan, så sköt någon ett par raketer mot den amerikanska ambassaden i Islamabad.

Vi avvaktar tills vidare.

Nu vädrar Norra Alliansen, talibanernas motståndare, morgonluft. Många reportage sänds i BBC och CNN om deras växande motstånd och vilket gott demokratiskt alternativ de är till talibanerna, bara de får världens stöd. Tro inte på ett ord av detta! Denna löst sammanhållna allians av commanders har genom åren slagits mer sins emellan än mot talibanerna. Det är också de grupper som ingår i allansen som under flera år regerade samman, men hela tiden bekrigade varandra och sköt sönder och gjorde Kabul till den ruinstad det är idag. Det samma gäller de som idag samlas kring den gamle kungen Zahir Shah. Många om inte rent av de flesta är folk som gjorde sig en förmögenhet på det inbördeskrig som följde efter ryssarnas tillbakadragande. Dessa människor är inget bra alternativ till talibanerna. De kommer bara skapa ett nytt kaos inne i landet.

Tony Blair besökte idag Pakistan och lovade att lyfta alla sanktoner mot den Pakistanska militärregeringen.

 

lördag den 6 oktober 2001

Säkerhetsmöte på förmiddagen där våra uppgifterna från i går bekräftas. Tony Blair besöker Indien. Så länge Blair och Rumseldh finns i regionen kommer ingen attack att ske, men de lämnar området i morgon.

Talibanerna säger att ett spionplan cirklade över Kabul i dag. De säger också att de tänker frige den brittiske BBC-journalisten, som illegalt tog sig över gränsen. De säger också att de kan frige de åtta fängslade hjälparbetarna från ’Shelter Now International’ om USA slutar hota Afghanistan.

Klubben var öppen mellan 15 och 20 i kväll, vilket är något förvånande. Bara Sidney och jag är där samt ett fåtal tjänstemän från det amerikanska konsulatet. I morgon håller klubben stängt och vi fick en hint om att något är på gång av en av de högre konsulattjänstemännen som också satt i baren.

 

Söndagen den 7 oktober 2001

Så small det då till slut, lite tidigare än vi väntat. Vi trodde att det skulle komma efter midnatt Afghansk tid, nu var det snarare kl 21.

Vi flyttar nu ihop alla utlänningar som finns i Peshawar, i några extra bevakade hus, bland annat Sidneys hus och SAKs gästhus, tvärs över gatan där vi hyser in 14 personer från olika NGOs. Pakistansk polis bevakar utanför och i området.

 

 

måndag den 8 oktober 2001

Afghanistan brinner står det på Expressens Internet löpsedel. Det motsvarar inte den verklighet vi får rapporter om här i Peshawar och ändå har vi direktkontakt med våra kontor inne i Afghanistan. I en rapport som Sidney skickade till vårt hemmakontor i dag (som återges nedan) finns dramatiken men inte överdrifterna.

Det mest oroväckande är om Nordalliansen anfaller Kabul vilket de säger de skall göra. De skall ’befria’ Kabul inom tre dagar (sic!). Då kan det bli många civila dödsoffer och samma anarki som när dessa krigsherrar sköt sönder Kabul –92 till –93 i ständiga inbördes strider, som sedan banade vägen för talibanerna.

I Peshawar har det varit ganska lugnt. I Quetta brände arga demonstranter upp några FN-bilar och satte eld på ett FN-kontor. I Mardan brände arga demonstranter upp några (inhemska) NGO-kontor. Man riktade sig särskilt mot en organisation som arbetar för kvinnor och barns rätt. Ett mycket tydligt(?) sätt att visa att man protesterar mot USAs krig.

 

“Dear friends,

Last night USA started the attack against Afghanistan. From the international TV channels we could follow the course of events.

In Peshawar we had prepared ourselves and also got important information from different sources.

Björn-Åke and I are at present in Peshawar, while Peter is in Islamabad. A lot of meetings take place in Islamabad so it is a good reason to have Peter there.

Today Monday our office is closed. Björn-Åke and I are in the office but will soon return to my house. We will later today have a meeting and we will then decide if we will keep the office closed for some more days. Everything is depending on the situation.

Our guest-house is selected as a "safe-house" and for the moment 14 persons are living there, belonging to the following organisations: German Agro Action, German Consulate, Med Air and Orphan Refugee Agency. Another "safe-house" is the DACAAR compound.

If we should be forced to leave PEW we also have arranged with a carpool.

Björn-Åke is staying with me in my house.

Immediately after the attack heavy demonstrations erupted in Peshawar, one of them at Jamrud Road, just outside University Town.

We heard shooting most probably from the police. From Zemarai, who has his informants spread out in the city, we got information that there will be anti-American demonstrations this afternoon.

I just got information that people have gathered at Palosay area at the backside of Peshawar University and are preparing themselves for a demonstration most probably on Jaumrud Road. A big demonstration is on-going in the old city (1230 local time) the police are using teargas and are trying to disperse the crowd

Around 1100 am I had contact with our office in Kabul. The office was open but I instructed them to close the office and just keep necessary staff. We still have possibility to communicate with Kabul. The bombardment yesterday hit mostly outside Kabul. People are leaving the city for rural areas. According to our spokesman in the office they hear the sound of artillery north of Kabul.

We were also in contact with Mazar who reported bombardment at the airport and also at Dehdadi (where we have a clinic).Also Qala-e-Jangi military zone Southwest of Mazar was hit. No causalities have been reported. Last night fighting was reported in the area around Aibak, half way between Mazar and Pul-i-Kuhmri.The CDAP (handikapprogramet) and SCA offices are still open with few persons absent. We have arranged with a daily contact with the Mazar office.

Through Mazar (via radio) we got reports that our office in Jalalabad is open with a reduced number of staff. Everything is ok with them.

No reports so far from Pul-i-Kuhmri but Qasi Ainuddin might reach Mazar this afternoon and will then report to us. No reports from Gahzni. The office in Taloqan is closed since a couple of days.

That is all for now. If you need any further information do not hesitate to contact me.

Best regards/Sidney”

 

tisdag den 9 oktober 2001

USAs anfall i Afghanistan har fortsatt under natten.

Från Kabul kommer följande lite rörande rapport:

“Dear Sidney

Greetings from Kabul. The staff and office are in good condition so far. Last night there were air strikes on Kabul twice. Kabul airport and TV tower were hit. The tower is not seen anymore in its place. Apparently the anti aircraft guns are targets. ATC, a demining agency, center was bombed/rocketed. Four of its personnel were martyred reportedly while the fifth just escaped the death as he had gone to the mosque.

The center situated near to the short-wave station of Radio Shariat whose broadcast was not heard this morning.

Sultan Jan left for Wardak today. When the bombs/rockets hit their targets our poor mud houses are shaking, but we are, thanks God, a bit accustomed in such situations from the days of infightings and condole ourselves by reciting Almighty God's sayings.

Do you remember when we were about to be bombed on our way to Ghorband? Or when the nearby hotel to our old Kabul Liaison Office was bombed and you took a big shrapnel to the Peshawar office as a gift from Kabul?

Those who are residing near the army bases are more prone to danger. Let's see what will happen.

Mazar Sub O and Jalalabad Sub O were told to phone. I believe MSO has done so, but JSO guy said that he did not know how to phone which seemed very stupid to me. We are trying to teach him in one way or the other how to use the satphone.

The CMO (Peshawar) courier has been in Southern Regional O and he has already left for CMO. In his next trip please ask Zemarai to send a note to them to contact CMO by phone and if not possible they can send a note to us and we will relay the message to CMO if necessary.

We have surrendered ourselves to God. What is there in our fate we have to face it. But, we take care.

Best regards. Abdul Kabir”

Vi får reda på, via en knastrig telefonlinje från Mazar-i-Sharif att talibanernas guvernör i Pul-i-Khumri (Baghlan province) har kommit till vårt kontor med ett antal beväpnade män och stulit vår satelittelefon, kommunikationsradio och en dator samt konfiskerat en pick up. Han har också krävt att få ta resten av våra bilar, ett 10-tal pickups och 2 lastbilar. Dessa har vi demonterat och talibanerna har ännu inte fått dom. Vi har protesterat hos Ministry of Planning i Mazar, som inte har något reellt inflytande, tyvärr. Svenska Ambassadören i Islamabad, Peter Tejler, var i dag upp och protestera hos talibanernas ambassadör där. Han sa att det här kan vi inte acceptera och att det är väl inte förenligt med islamsk lag att stjäla saker fån en humanitär organisation. Mer en gest än att vi tror att det betyder något. Antagligen vill talibanerna ha bilarna i kriget eller så tänker de fly. Det tar dock ett par dagar att sätta ihop dem och vi vill inte riskera livet på vår personal.

I Peshawars största moské samlades i dag på förmiddagen några av de konservative religiösa (Jamaat-e-Islami, mfl. talibanpartie) för att hetsa upp varandra. Sedan skulle man ut och demonstrera mot USA och angreppet i Afghanistan och visa sitt stöd för talibanerna. OK. OK, sa den pakistanska polisen när det var dags för demonstrationen. ’Vänta bara 10 minuter (i mosken) så ni får security clerance’. OK. Därpå låste den pakistanska polisen dörrarna till mosken och  bråkmakarna fick snällt sitta kvar där till eftermiddagsbönen. Så demonstrationen kom av sig.

 

onsdag den 10 oktober 2001

Cheferna på vårt kontor i Pul-i-Khumri gick upp till provinsens hälsominister och klagade på stölden av dator, komradio och satelittelefon samt konfiskeringen av en pick up och att guvernören ville ta resten av bilarna också. Denne hälsominister är, trots att han är taliban, mycket pro Svenska Kommittén, som han sett gjort ett bra jobb med alla kliniker och skolor i provinsen. Han lovade att se till att datorn och pick-upen lämnades tillbaks och att de andra bilarna skulle förbli orörda. Det stulna skall lämnas tillbaks under eftermiddagen. Men guvernören ville ha en gentjänst gjord. Han vill att vi tar över och öppnar en klinik i ett flyktingläger (internflyktingar) som UNICEF övergett(!). Det ställer vi naturligtvis upp på.

Eventuellt spelade även den svenske ambassadörens besök på talibanernas ambassad i Islamabad in.

Ett bombhot till kontoret i morse. Det är ett handskrivet brev som postats i Peshawar:

“Swedish NGOs for Afghan refugees,

24-D Chinnar Road, University Town, Peshawar

All Muslim religious leaders in this province are watching your activities since long. Apparently you are running an organization to provide aid to Afghan refugees, but actually your organization is converting various Muslims to Christianity by delivering sermons and preaching the teachings of Jesus Christ.

You are warned to be ready to face a fatal explosion in your office/premises very shortly.

We have written the name of your organization on the top of the hit list along with other culprits.

Duktig på engelska. Vi har talat med den lokala polisen som avdelats för vår säkerhet och de har posterat några extra poliser utanförkontoret dygnet om. Vi undersöker också om det eventuellt kan vara någon fd anställd som fått sparken eller varit missnöjd och som vill passa på att skrämma upp oss.

 

fredag den 12 oktober 2001

Lägesrapport från Kabul:

“Dear Sidney,

I hope you and all other colleagues are in good health.

1.Last night there were air strikes on Kabul many times, no bombardment inside of the city, we are heard the sound it was north of Kabul, Shakardara district, frontlines, Qargha, Reeshkhor and Tajbag hit.

2. ERO schools and clinics are going on due to the last five days in Kabul districts so far.  Best regards, Habib/Radio operator.”

 

Jag har sett att svenska tidningar skruvat upp förväntningarna på våldsamma demonstrationer i Pakistan efter fredagsbönen. Hur det är i andra delar av Pakistan vet jag inte just nu, men i Peshawar kom de av sig lite grann.

 

lördag den 13 oktober 2001

Läget är så lugnt i Peshawar att jag flyttar tillbaks till mitt eget hus. Till vår förvåning var till och med ’klubben’ öppen mellan 15-22. En måttstock på sakernas tillstånd.

 

Hela dagen har BBC kablat ut att USA av misstag bombat ett bostadsområde med civila offer. Från Kabul får vi et mail som berättar lite om bakgrunden (nedan). Talibanerna hade alltså flyttat ett gamalt militärplan till ett bostadsområde. När planet bombades omkom en liten flicka. Kanske några fler. Men det skrämmande är att se och höra hur media förvränger verkligheten. Över- och underdrifter men sällan nära vad som verkligen händer. Några skräckexempel jag sett här på BBC och CNN är personer som står i norra Afghanistan, på Nordalliansens territorium ock kommenterar vad som händer i Kabul och Kandahar. Därifrån vet man sannolikt mindre om vad som händer i dessa städer än vad man vet i Stockholm. Våra dagliga rapporter direkt från olika delar av Afghanistan är definitivt mycket mer trovärdiga än de som serveras av olika nyhetsbyråer.

Ett exempel på hur trovärdiga nyhetsbyråerna är de bilder man visade på jublande människor i Palestina dagen efter den 11 september på CNN. Det visade sig att bilderna var 10 år gamla och inte hade ett dugg med saken att göra.

Här berättade min kollega, SAKs finanschef, Shah Mahmood att han såg en journalist intervjuade en afghan som påstod sig just kommit från Kabul. Problemet var bara att denne ’nyligen anlände flykting’ inte hade något skägg och framför allt inte hade rakat av det de senaste veckorna. Under ett nyrakat skägg är du inte solbränd och utan skägg kan inte en taliban ha besökt talibanernas Kabul. Men med några dollar i ersättning så kan du uppträda som nyligen anländ flykting och göra världsnyheter.

 

Här är rapporten direkt från Kabul:

“Thank you for your sympathy with us.

Regarding controversial claims on casualties here and in Jalalabad, it is very difficult to confirm the exact number. In such societies and under such circumstances it is always exaggeration with figures. However, as far as we are concerned, except the ATC case we have scarcely been witness for any civilian casualty here. The authorities at the airport had dragged an aircraft, which was not functioning, to the direction where there was residential area. The allied forces, while targeting the airport and the aircrafts, struck the mentioned aircraft, which resulted to the death of a child; shrapnel has killed her. Reportedly a house was demolished near to our guesthouse facing a hill, on top of which existed an anti-aircraft weapon, but with no casualty. Surkhroad district of Jalalabad where the Taliban and the Arabs had taken refuge was bombed/rocketed. A number of 55-60 people have been killed. This figure includes 5-6 people in the mosque. I can not confirm now if these killed ones have been civilians and/or armed Taliban and their "guests".

This is all what I can forward to you now.

Best regards/Abdul Kabir”

 

Måndag den 15 oktober 2001

Kollegornas rapporter från Kabul speglar också den press de arbetar under:

“Last week at 04:00 P.M. when I wanted to enter the office some three taliban from the nearby police station without asking any permission entered the office. They asked some irrelevant questions while walking in the yard. I responded and behaved them in a proper manner. They left after a while and I was told that they had come in the morning of that same day asking to put the basement of the office at their disposal.

Next morning when I attended the office I was told that they had again entered the office in a group of seven or eight looking apparently at the flowers and lawn of the office and laughingly were asking for the radio. The guards had told them that there was not any radio functioning.

Their third visit of the office startled me and I went to the interior ministry to see Mr. Waziri, foreign relations in-charge who had given some phone numbers to some NGOs to contact him during emergencies, while there is not a functional telephone system here. I could not find him around.

I went to see the deputy minister. I told him the issue thoroughly and he ordered one of his men to write something to the Kabul City Security Commander, who has the police stations under his command. His letter was saying that one guy from the Swedish Committee had a petition to him that the 10th police station staff were bothering them. Please write to them not to bother these people.

I talked to our chief guard on the letter. We agreed that not to submit this letter to the Security Commander at that time as it might provoked the police station staff. Since then we had not "visitors" from the said station, thus we kept the letter with us.

This morning I was told that the taliban had again turned up and had given a letter to one of our guards at the staff house. The letter was addressed to the SCA in-charge saying, "it is hoped that to meet the need of the police station staff the mentioned house should be put at our disposal". I called the mangers/acting managers for an urgent meeting. They were briefed the story as above and asked their advice whether to submit the letter, obtained from the deputy minister to the commander or not. We all agreed to submit it.

I went to the commander's office who was not present. I looked for his deputy who was not around either. I was told to refer back at 15.00 hrs today. I returned to the office and after lunch I was told that I should meet the police station in-charge.

I went there and after shaking hands with a group of ten-twelve people, I was offered a glass of tea.

The in-charge told me that they are scared of the air strikes that is why he has asked us to put the staff house (some twenty meters away from them) at their disposal. He further said that he has contacted the security commander on this issue and he has confirmed this ( seemed not true to me). I, very shortly, introduced him to SCA as an international NGO and that I was acting the regional director and I should contact my superior at CMO to obtain his permission. He said this will be spreading around if I contacted CMO. I said it will not be spreading around by us. He said that if it will be done so, I would be caught as responsible. I agreed on this but assured him that if we conceal this issue, others, i.e. neighbors will spread this news around that the taliban has captured SCA's office. One of his colleagues who seemed wise said that "please give up to use an NGO's house for our night shelter. If this guy, he meant me, does not reveal this, others will do so". After a while the station in-charge agreed not to use our facility. I asked him if he has cancelled his idea, he said yes. They will not use NGOs' facilities. I thanked him and said goodbye to them.

Coming out of the station another ERO guard stationed at the ETC had the same story from their nearby taliban. I told him the whole story and advised him to tell the taliban to contact me if they persist upon giving them shelter.

Some other issues, which were discussed in our today's meeting are as follows:

1.      The wells deepening project, which was stopped for some days should be started as soon as possible. The project staff should not establish their camp near to the army basis where there is a risk of air strikes. For precautionary measures the project should be supplied for five days from the main store. When they are through with their material, they would be re-supplied for another five days after the completion of the project.

2.      The floor was reported that last Wednesday night some armed people have entered the Sarobi clinic and after locking the guard in a room have robbed the autoclav and ENT set. The Community Health Committee who had promised to look after the security of the said clinic has been contacted to find the robbed items and report us this week of the consequence.

3.      Kabul witnessed the second fiercest attacks last night. No report of any civilians casualties so far. Could you please try a call tomorrow? Sat to sat. Please keep the story of giving shelter to taliban as low profile as possible.

Best regards/Abdul Kabir”

 

Det går ett rykte att talibans utrikesminister Muttawakil har hoppat av via Dubai för att ansluta sig till den afghanske exkungens krets. Skulle det visa sig vara sannt är det en sensation och visar att taliban är hårt trängda och splittrade. Muttawakil har alltid varit en moderat och resonabel taliban.

 

Vi får ett intressant tips och faktiskt ganska trovärdigt om var Osama Bin Laden gömmer sig. Det är den slags tips och förtroende som man egentligen inte vill ha. Hur vi fick tipset kan jag alrig avslöja. Han skall vara i ett gammalt mujaheddin tillhåll från tiden för kriget mot Sovjet i provinsen Logar nära byn Dobandy. Platsen består av ett grottsystem med flera ingångar och med plats fören hel mängd människor. Vår källa säger sig känna till att en hel del av de araber som är Osamas livvakt har setts köra mot platsen och fått bekräftat att platsen används som gömställe. Om Osama faktiskt finns där kan ingen bestämt säga, men chansen är, om inte stor, så åtminstone god. Av olika skäl kan vi inte göra ett skvatt åt saken. Att lämna tipset till amerikanerna skulle äventyra SAKs trovärdighet som hjälporganisation.

 

Strax innan Sidney, Peter och jag skall åka till Islamabad för att träffa svenske ambassadören Peter Tejler och sedan ett besök på tyska ambassaden för att bla träffa en talesman för en tysk parlamentsgrupp, får vi besked om att Talibanerna i Ghazni och Mazar kräver att alla frivilligorganisationer och UN skall lämna sina bilar till speciellt inhägnade områden där talibanerna skall ’skydda dom mot stöld av fientliga element’. Vår tolkning är en annan: talibanerna börjar bli trängda och vill ha tillgång till våra bilar om de blir internstrider och kanske fly med dom. För oss handlar det om 9 pick-uper i Gahzni och 4 i Mazar.

I Islamabad tar vi upp saken med  ambassadören som direkt försöker ringa talibanernas ambassadör för att klaga samtidigt som han hänvisar till att vi faktiskt fick tillbaks den bil de tagit i Pul-i-Khumri där talibanerna dessutom tog tillbaks kravet att utmäta resterande 12 bilar. Talibans ambassadör var på väg från Kandahar och  skulle bli anträffbar nästa dag.

 

tisdag den 16 oktober 2001

Vi mötte den tyske parlamentarikern och gav honom en briefing om vad Svenska Afghanistankommittén är och gör. En del visste han faktiskt, men var förvånad över hur många anställda vi faktiskt har (mer än 8 500) och att vi har så många flickor i våra primärskolor (38 000). Vi diskuterade också vilka behov som finns just nu och vi tyckte på att vi inte kommer att ge oss in i några stora matdistributionsprogram (det finns redan 13 organisationer på dussinet organisationer som gör det). Vi kommer i stället att hålla fast vid det vi är bäst på: driva vidare våra skolor och kliniker vidare tillsamman med ett utvidgat vatten och sanitetsprogram. Därutöver skapar vi beredskap för att ta emot fler internflyktingar i dessa skolor och kliniker, skapar beredskap för att sätta upp ett antal mobila kliniker och temporära skolor i eventuella flyktingläger. Som knorr på det hela talade vi naturligtvis om att vi alltid har kort om pengar och behöver bygga upp en buffert som vi kan använda som (likviditets)buffert i samband med oförutsedda händelser som den vi har nu och vid naturkatastrofer som torkan och de jordbävningar som var för några år sedan.

 

Tillbaks i Peshawar beslutade vi att återkalla en del av våra evakuerade européer för att arbeta med den direkta ledningen av det operativa arbetet i Afghanistan (men från Peshawar) och med det direkt katastrofinriktade arbetet. Sidney, Peter och jag har fullt upp med att bara hålla undan de mest angelägna operativa besluten, vid sidan av mer säkerhets- policyrelaterade beslut. Säkerheten i Pakistan är nu sådan att vi utan tvekan vågar fatta beslutet. Västerländsk personal som inte är inblandad i det omedelbara operativa arbetet får vänta ett tag till.

 

onsdag den 17 oktober 2001

Vi har inte lyckats få kontakt med något av våra kontor i Afghanisatn i dag. Mest oroliga är vi för kontoret i Mazar som enligt obekräftade rykten i går har blivit plundrat.

 

Torsdag den 18 oktober 2001

Personalmeddelande:

”Dear colleagues,

I would like to inform you about the present situation of our offices in the northern areas of Afghanistan. Yesterday late afternoon we were informed by Qazi Ainuddin, Acting Regional Director Northern Regional Office from Kunduz that NRO in Pul-i-Khumri, KFO (Kunduz Field Office) in Kunduz and TFO (Taloqan Field Office) and CDAP in Taloqan have been looted by armed people apparently belonging to the local authorities.

This has happened in the evening of 17/10 and in the morning of 18/10. In Pul-e-Khumri our guards and chief guard were beaten by the armed people before they entered the NRO compound.

So far we know that the SCA vehicles parked at these offices have been taken away. Full details of the lost equipment and assets will be coming soon.

The Acting Regional Director said that presently the activities of all the offices of SCA in the north except the physiotherapy center in the hospital compound of Mazar-e-Sharif, are temporarily stopped until things get more clear and situation improves a little bit.

For the time being most of the staff members are on leave due the present situation.

The looting has not happened to SCA offices in the area only, all other NGOs and UN offices have also been looted.

SCA probably had been the last ones to be looted. This is all for the time being.

Best regards/Zemarai Saqeb”

 

På några dagar har vi blivit av med ett 20-tal fordon.

 

fredag den 19 oktober 2001

Går det fortfarande att bedriva arbete i Afghanistan? Ja faktiskt. Våra skolor (485 st) och kliniker (168 st) fungerar. Nästan allt finns ute på landsbygden och påverkas än så länge mycket lite av det som händer i städerna. De sk 'cold climate schools' som är ca 80% av alla skolor slår normalt igen i slutet av november och öppnar i början av mars igen, vilket kan vara ganska bra just nu. Klinikerna har vi precis försett med medicin för de närmaste 3-4 månaderna (inför vintern då det kan vara svårt att nå en del), så de beräknas också kunna fungera oberoende om våra kontor klappar ihop för en tid. Mer än 8000 av våra 8500 anställda arbetar i kliniker och skolor på landsbygden, vilket hittills varit en fördel för verksamheten. Övrig personal i Afghanisatn försöker resa runt och ge stöd och övervaka verksamheten för att hålla allt rullande.

Vi sänder ut ett pressmeddelande till alla stora nyhetsbyråer om att vårt kontor i Pul-e-Khumri blivit plundrad och att talibanerna beslagtagit bilar i Gahzni.

 

lördag den 20 oktober 2001

De senaste veckorna har det varit 2-3, max 10 personer på klubben, när den varit öppen. Nu tycka alla vara tillbaks, men utan familjer. I kväll var säkert 30 personer i baren. Man tycker nästan det är för trångt.

 

Söndagen den 21 oktober 2001

Jag har blivit med katt! I grannhuset bodde flera familjer, bla amerikaner, som alla evakuerat och inte kommit tillbaks. De lämnade kvar en katt. Den katten sitter utanför min köksdörr och jamar på morgonen och när jag skall äta frukost har den gått runt huset och sitter och tittar in genom fönstret och jamar. Först försökte jag jaga bort den, men katten vann. Nu får den mjölk till frukost och lite rester när jag ätit. Annars jamar den så förbannat. När jag går ut på verandan på kvällen så ligger den där i soffan och flyttar sig inte trots att jag sätter mig bredvid. Sen spinner den. Vem har herraväldet?

 

Måndagen den 22 oktober 2001

Guvernören i Ghazni är förbannad övre vår pressrelease. De har minsann inte beslagtagit några bilar. De skyddar dom! Han har minsann inte flytt!

 

onsdag den 24 oktober 2001

Det ryktas att mulla Omar har utfärdat ett dekret att all egendom och tillgångar som beslagtagits från frivilligorganisationer skall lämnas tillbaks så de kan fortsätta med sitt vanliga humanitära arbete.

På eftermiddagen får vi bekräftelse på att våra bilar i Ghazni återlämnats. Oavsett om mulla Omar har utfärdat ett dekret eller ej så har säker vår pressrelease som bland annat återgavs på BBC pashtu News som sänds över stora delar av Afghanistan, haft en viss inverkan på skedet.

 

fredag den 26 oktober 2001

Dagens nyhet är att Abdul Haq har tillfångatagits och skjutits av talibanerna. Abdul Haq var en känd commander från Kabul och som kördes bort därifrån av talibanerna kring 1996 tillsammans med andra commander som nu utgör Norra Alliansen. Han dök upp här för ca en månad sedan och gav intervjuer från sitt hus i Hayattabad, en förort till Peshawar. Under flera år har han försörjt sig som affärsman i Dubai. Han var en av de gamla commanders som, av USA betraktades som en kandidat till den nya regering man hoppas kunna forma kring den förre kungen Zahir Shah, eftersom han var pasthun, den största av folkgruppen som även talibanerna tillhör. Han ansågs rent allmänt som en ganska hederlig prick och tackade 1992 nej till att bli polisminister in den mujaheddin regering som formades efter att ryssarna tågat ut och deras man Najibuhlla störtats. Därmed besparade han sitt namn från att att solkas ner så som alla de andra mujaheddin ledarna fick sina namn solkade av de evinnerliga inre strider som förekom dem emellan fram till dess talibanerna tog över. Definitivt ett bakslag för USA.

Kriget går inte som USA hade tänkt sig.

Norra Alliansen klagar för att man inte bombar tillräckligt så de kan rycka fram mot Kabul. Sanningen är nog att Nordalliansen helt enkelt är för svag för att klara det och att USA inte vill att Norra Alliansen ensamma skall storma mot Kabul. De utgör nämligen inen alternativ regeringsmak.

Bombningarna tycks inte skakat om och splittrat talibanerna speciellt mycket. Tvärt om tycks det som de svetsats samman en del. Visst kan vi se en del upplösning i leden på vissa håll, men inte alls i den takt US hade förväntat sig. Framför allt i norr där en del fraktioner plundrar våra kontor och andra försöker återta och skydda Svenska Kommitténs egendom och tillgångar.

Samtidigt propagerar talibanerna hårt för att alla skall enrollera sig i det ’heliga kriget’ och försöker tex i Taloqan värva män med tvång.

 

Det rapporteras också att USA åter bombat ett av Röda Korsets lager i Kabul, trots att Röda Korset gett amerikanerna koordinaterna till lagret och att det är väl utmärkt med ett stort rött kors på taket. Kan någon missa så grovt eller har lagret använts av talibanern till annat än att förvara mat, medicin och filtar i? Jag kan inte frigöra mig från den tanken (för vad är sannolikheten att USA av misstag bombar samma mål två gånger?)[1].

 

Söndagen den 28 oktober 2001

Artin personer sköts i dag ihjäl i och utanför en kristen kyrka i Bahawalpur, nästan mitt i Pakistan, av maskerade män som kom och flydde på en motorcykel. Den typen av våld har inte varit ovanlig här i Pakistan, men tidigare mest drabbat bedjande shia-muslimer.

Jag berättade om liknande episoder 3 mars som var en uppgörelse mellan shia- och sunni-muslimska extremister. I Bahawalpur finns gott om företrädare för de mest extrema sunni-muslimsak grupperna som står talibaner nära. 90% av Pakistans befolkning är sunni-muslimer och de flesta tillhör inte de extremt konservativa partierna. Risken med USAs bombningar är dock att stödet ökar och general Musharraf går en balansgång på slak lina i ’kampen mot terrorismen’.

 

Tisdag den 30 oktober 2001

Mulla Omar har utfärdat ett förbud mot att ha kontakt med företrädare för Kungen eller personer som kan vara för tanken att bilda en bred koalitionsregering. Alla sådana skall hängas. Talibanern är säkert rädda för att fler gamla motståndare som Abdul Haq skall slinka in i landet och försöka övertala sin klan att stödja försöken att upprätta en bred alternativregering.

 

onsdag den 31 oktober 2001

TV visar bilder på hur amerikanska B52:or la ut bombmattor vid fronten norr om Kabul. Inslaget filmades från Nordalliansens posteringar några kilometer bort. I inslaget ser man först hur en commander i Nordalliansen talar med talibanerna på andra sidan i sin kommunikationsradio och talar om för dem att ”nu kommer amerikanerna och bombar er”. När så B52:an kommer och fäller sin bombmatta så jublar Nordalliansens soldater. Lite sjukt kan man tycka.

Hur mycket framsteg man gör ’i kampen mot terrorismen’ med dessa bombmattor kan man ju fråga sig.

 

Fredagen den 2 november 2001

Det är nu bekräftat(?) att Antrax (mjältbrand) också har nått Pakistan. Visserligen finns det naturligt här bland djur, men nu har även landets störta tidningsgrupp tagit emot vitt pulver i brev som sägs vara antrax-sporer.

För första gången hör vi också talas om att en lokal stamledare gjort uppror mot talibanerna och kört dom på flykten. Det som är lite ovanligt är att detta sker mellan Kandahar och Ghazni i ett område som ligger långt från frontlinjen i norr och där man inte har haft några tendenser till motstånd mot talibanerna tidigare.

 

söndag den 4 november 2001

Kicki, min fru, kommer till Peshawar för ett tvåveckors besök. Hon skulle egentligen ha kommit för lite mer än en månad sedan tillsammans med fem vänner. Tyvär blev det ju inte av på grund av det som hände den 11 september och det säkerhetsläge som sedan uppstod i Pakistan. De skulle bland annat åkt längs Karakorum Highway upp i mot Gilgit, Hunza, Himalaya och till den kinesiska gränsen. I dagens tidning berättas i stället att de lokala religiösa partierna hade avslutat en åtta dagar lång blockad av Karakorum Highway vid Chilas vilket hållit städer som Gilgit helt avskurna från alla slags transporter, inklusive mattransporter. Flygförbindelserna dit är osäkrare än vanligt den här årstiden pga. dimma och dåligt väder. Blockaden var bara den senaste i raden längs KKH där jordskred och ras normalt ställer till trassel och blockaderna förvärrar det hela. Det var nog tur att de aldrig kom iväg till Hunza Valley.

 

tisdag den 6 november 2001

Kollegorna i Kabul kämpar på. I ett stycke som jag klippt bort ur meddelandet resonerar de kring kollegor som inte återvänder efter en tids tjänstledighet, trots uttryckliga order. Åsikten om dessa uttrycks väldigt klart: följ våra anställningsregler, annars säger vi upp er! Man har inget till övers för de som lägger benen på ryggen när andra stannar kvar med risk för liv och lem.

“Greetings.

………. Kabul is calm, but now and then we hear jets crossing Kabul space. Since three nights we have heard roaring of helicopters in or nearby Kabul space. Rumors say that two of taliban pickups have been stroke by helicopters plus a house where taliban resided nearby Kabul Continental Hotel site. Heavy bombardments of the frontlines could be heard in Kabul.

Best regards.”

 

Fredag den 9 november 2001

Vi har en del odetonerade bomber liggandes nära vårt kontor och gästhus i Kabul. Så här rapporterar kollegorna:

“Greetings from Kabul, With reference to your email I would like to give you some information about "unexploded bombs" were behind of ERO building and former Lars -Ann Marie house. According to ERO chief guard, he says that "unexploded bombs" still at the mentioned locations, not exploded, it’s about 145m. from ERO office, and an other one also, 150m. far away from guest house. Best regards/H.”

Det är helgdag i Pakistan till åminnelse av poeten Iqbal.

Pakistans konservativa mullor hade utlyst generalstrejk i protest mot regeringens stöd till USA i Afghanistan. Försök till den största manifestationen hittills. Strejker och demonstrationer genomfördes också men i förhållandevis blygsam skala. Myndigheterna var mycket strikta och arresterade 250 ledare bara här i Peshawar i förebyggande syfte. Totalt lär 4 demonstranter dödats i Karachi, men ingen här i området.

 

Till kvällen hade vi en riktig svensk middag hemma hos Sidney, med sill, lax, jansoms frestelse och snaps. Mest svenskar men också några danskar och holländare.

 

lördag den 10 november 2001

Det verkar nu bekräftat att Norra Alliansen intagit Mazar-i-Sharif. Det är dels den uzbekiske krigsherren Rashid Dostum har gått in i staden, dels den tadzjikiske commandern Atta Mohammad samt Haji Mohammad Muhaqiq som tillhör folkgruppen hazaraz. Alla tre har varit med och slagits om Mazar tidigare (97/98). Dostum är ökänd för sin opportunism och för sin hänsynslöshet. Han var en gång en ’kommunistisk’ general på den sovjetiska sidan som gick över till motståndsrörelsen och var med i den ödeläggelse av Kabul, genom interna fraktionsstrider inom Mujaheddinregimen, inbördesstrider banade vägen för talibanerna.

Det är bara att hoppas att dessa herrar inte får sådant stöd av ryssar och amerikaner så att de kan inta Kabul, för då kan man räkna med ett blodbad.

 

På eftermiddagen var Kicki och jag hemma hos Asifs familj och drack te. Alltid lika intressant att komma hem till en afghansk familj. Inga beslöjade kvinnor här inte, även om de alltid har slöja när de är utan för huset. Kicki kramades om och pussades på kind av de båda kvinnorna i huset, Asifs fru och mor.

Besöket fick ett oväntat efterspel. Huset ligget granne med flygplatsen. När vi åkt ringde en pakistansk granne till polisen och sa att västerlänningarna som besökt huset stått på taket och fotograferat flygplatsen. Polisen ryckte ut och frågade ut Asif och hans far Josef om händelsen. Josef jobbar på Svenska Kommittén och visade sin legitimation. Det var tillräckligt övertygande för polisen som avfärdade pakistanierns anklagelse. Naturligtvis hade vi inte fotograferat flyglatsen, inte heller varit uppe på taket.

 

söndag den 11 november 2001

Hash-run, en motionsrunda längs snitslad bana med efterföljande mat och öl. Jan-Erik och jag gav oss ut på eftermiddagen för att snitsla banan inne i University Town, eftersom säkerhetsläget inte tillåter oss att göra det ute på landet just nu. Vi hade bara snitslat en dryg kilometer (med papper makulerat och söndertuggat till millimetersmå bitar) när en civilpolis i bil stoppade oss. Han undrade vad vi höll på med för konstiga saker. Innan vi ens hade hunnit svara var två pickuper fulla med poliser på plats för att understryka allvaret i situationen. Vi förklarade artigt att vi höll på att snitsla en motionsrunda för våra vänner. Det övertygade honom dock inte så vi erbjöd oss sluta och förklarade när han kunde förvänta sig att en skock västerlänningar skulle komma joggande och gående förbi, som ett tecken på att det vi sagt verkligen stämde. Vi tackade honom också och sa att vi uppskattade att de var så alerta med tanke på säkerhetsläget och att vi inte skulle snitsla fler motionsspår om det kunde väcka oro och frågor bland folk i området.

När vi sedan några timmar senare kom joggande runt på vår bana, som vi nu fick följa på karta, sprang vi förbi en av polisbilarna som stannat oss. De vinkade glatt och skrattade åt oss och vinkade lika glatt tillbaks.

 

Till kvällen får vi så reda på att Taloqan och Pul-i-Khumri har intagits av Nordalliansen. Vi får det bekräftat per telefon från området och i BBCs nyhetssändningar. Nordalliansen har dock uppmanats av USA att inte försöka inta Kabul, vilket är klokt. Nordalliansen består mest av etniska uzbeker, tadzjiker och en del hazaras, medan Kabul mest bebos av phastuner. Skulle N försöka med Kabul kan det bli blodbad och det är inte säkert att defår med sig Kabulborna, trots att stödet för talibanerna i Kabul är ganska svagt.

 

Måndag den 12 november 2001

Från Faizabad i norra Afghanistan rapporterar Andreas Stefansson som redan är på plats sedan några veckor följande:

Subject: NRO Situation Update

There are a lot of celebrating people with smiling faces on the streets of  FZD today.

The military celebrated last night by putting on a big show, firing artillery and bullits across the sky.

This morning we had contact with Said Hamidullah, CDAP Taloqan, through MCI's mobile radio. They had just had a SCA-meeting and all staff in Taloqan seem to be fine. This afternoon they will meet with the new authorities (who are "returnees" from Khodja Behauddin, already getting installed) in order to get clarification on security and safety.

The take-over of Taloqan seems to have been done without much bloodshed, fighting or looting. Similar indications are reported from Pul-i-Khumri, which they had had contact with earlier this morning.

Reports they'd received from Mazar mention intensive fights and a lot of soldiers being killed upon the capture of the city, but not many civilian casualties. People are reported to be out in the streets of Mazar, Taloqan and PiK, celebrating.”

 

tisdag den 13 november 2001

Utvecklingen går fortare än vi trodde. Kabul har intagits av Norra Alliansens styrkor. På eftermiddagen får vi ett telefonsamtal därifrån där kollegorna rapporterar att allt är lugnt i staden och att Norra Alliansens soldater nu bytt om till polisuniformer.

Det har gått oväntat lätt och vi är alla lättade över att det inte blev en kamp kvarter för kvarter.

De flesta Talibaner har helt enkelt flytt.

Men det uppstår naturligtvis ett vakuum nu innan något slags övergångsregering kan etableras. Norra Alliansen kan själva inte upprätta en sådan eftersom de mest består av folk från etniska grupper i norr och Kabul är ett pastunområde.

En av våra kollegor skickade ett e-mail tidigare i dag, innan allt lugnat ner sig (återgivet  nedan). Det är en kärnfull men målande beskrivning av hur de tidiga morgontimmarna såg ut.

Klar är att talibaner, araber och pakistanier inte står högt i kurs och vi har i kväll också sett på TV hur en del av dessa helt enkelt lynchats.

I Ghazni, ca 17 mil söder om Kabul, där guvernören för en tid sedan hjälpte oss att få tillbaks de bilar som tidigare beslagtagits, har samme guvernör i dag kommit till Kommitténs kontor och ’rekvirerat’ två pick-uper, mot kvitto. Vi räknar inte med att kvittot är något värt utan att han nu förbereder flykten söder ut mot Kandahar där vi tror att talibanerna kommer att försöka förskansa sig. Inte heller det verkar säkert såsom händelserna nu utvecklar sig. Men någon stans kommer han försöka fly.

Så här skriver Kabir från Kabul om morgonens händelser:

“Greetings from Kabul.

Last night, after it was said on BBC that some districts of Kabul in Shomali were captured by United Front forces, heavy bombing, jets and helicopters were heard closely. We could predict that something unusual than other nights might have happened, because many vehicles were heard as leaving Kabul (our experience when late Masood's troops left (1996, BÅTs anmärkning)).

Early dawn, after Morning Prayer was announced, I went out of my house to the street, no body knew what has happened.

Early morning I asked a shopkeeper of the situation. He said the taliban have left the city and the ICRC (Röda Korsets) foodstuff store has been robbed. A man who was carrying a full bag of wheat had said to a passerby that the taliban at 03:00 P.M. yesterday had allowed people to seize the store. The people could not believe this, but during darkness of night it was materialized.

At 08:00 o'clock I did not meet my mason and labours who are engaged in the repair of my house. I went to the main road nearby my house.

People seemed excited and I saw a guy cleanly shaven riding his bicycle and waving to passerbys as a sign of his victory, shaving.

Some troops who seemed loyal to the united front were on board of various vehicles heading down to Shahr-e-Now direction.

At 08:30 I left for ERO riding my bicycle. Some shops are open and some are closed. Taxis are palying full of passengers. Rumours narrate of looting of main exchange market, the only active bank in Kabul, by taliban during night. Also some shops and jewellery stores in downtown have been looted.

I had reached near the Halo Trust when a stranger with a friendly face called on me. I stopped and shook his hand. He asked me if I was an Arab. I introduced myself, but he denied. I told him: " let's go to our office and ask the chowkidars (vakterna) whether I am an Afghan or Arab". He unbelievingly looked at me and said: "OK. Go away".

I had reached almost to the office, near the Haj Ministry, when I met one of my friends. He told me of normal situation upto Shahr-e-Now, but meanwhile some sporadic Klashnicove and RPG7 firings could be heard closely. He told me of some dead bodies lying to the south direction of the office. We rushed jointly and just the street behind our store witnessed a large crowd of people. What a horrible scene. Some Arabs who apparently in an attempt to escape by their pickup (with a home ministry license plate) last night was stroke by a rocket fired from jet/helicopter. Their bodies were lying half burnt and half cut at the side of the road. Their pickup, totally burnt, was hit on the main road but its crew were thrown away some 10 meters away.

Some Arabs or Pakistanis have remained in one of their houses near the Shahr-e-Now Park just near to Jan-Eriks house and resisting.

Now that I am writing this email. Klashnicov bullets are passing over Holland House (där Kabir sitter och skriver detta e-mail. BÅTs anm). It seems that they have not surrendered.

The police station nearby our office was searched by some armed troops at 09:00 A.M and people were not allowed to enter.

The Reconnaissance Department of Defense Ministry, nearby our office, now has a new signboard: Islamic State of Afghanistan Ministry of Defense (tidigare stog det The Islamic Emirate, talibanernas namn på Afghanistan. BÅTs anm.)

The main jail of Pul-e-Charkhi has been opened and brother of one of our cleaners who was imprisoned by taliban was released last night and I saw him this morning.

One of our colleagues has seen an Arab slaughtered near Bulgarian Embassy in Wazir Akbar Khan, close to ex-Kabul Office.

I should write this that along the way from my house to the office and Holland House I have observed no sign of taliban. The firing is intensified around us.

This all for now.

Best regards/Abdul Kabir”

November 13, 2001, 10:25 A.M.

 

Onsdagen den 14 november 2001

Strax före lunch  ringer Sultan Jan från Ghazni och berättar att de åtta utländska hjälparbetarna från SNI, som suttit fängslade av talibanerna i drygt 3 månader, har tagits om hand av en lokal commander. De lär ha upptäckts av commandern i en bil som var på väg söder ut, varför han befriade dem. Tänkte talibanerna ta med dom till Kandahar? Gisslantagning har aldrig varit Afghanernas grej, inte ens talibanerna har använt det som metod för att uppnå det de vill.

 

torsdag den 15 november 2001

Vi sätter nästan morgonkaffet i vrångstrupen när vi hör Busha patetiska tal i TV om att han är tacksam för de amerikanska soldater som hjälpt till att befria de 8 fångna SNI:arna. Om karln inte såg så slipprig ut. Den amerikanska insatsen bestod i att flyga ut dom ur Afghanistan när jobbet redan var gjort.

 

Från Jalalabad får vi en rapport om läget som inte är lika positiv:

“Dear colleagues,

At about 14:30 hours today, Shafiullah, the admin. and finance officer of JSO, called from Jalalabad and spoke to the telephone operator and Eng. Khair Mohammad as I was out of the office. He has said that different armed groups are in the city since yesterday afternoon and the situation is very unclear and tense but no fighting yet. So far nobody has entered JSO compound and the elders of our neighbourhood have come to our office and have promised to protect the office from any armed intruders. But just a few minutes ago some 6-7 armed persons who have introduced themselves to be members of Hazrat Ali commander’s group (former commander of Mowlavi Younus Khalis and since Taliban took over Eastern provinces he became an ally of the Northern Alliance) have entered our JSO store compound and have told our guards to leave the compound they will take care of its security. Shafiullah has said that he would now go to the store and will find out the head of the group and try to get the armed people out of store if possible. Shafullah was told by Eng. Khair Mohammad to send somebody to Haji Ghulam Sakhi, the Office Manager, to come soon and take care of the office and store and have meetings with the responsible people in Jalalabad.

In our store some 100 bags of improved seed and fertilizers have remained with some other equipment. The two vehicles are not there. They are taken by Office Manager to some safe places.

The city according to Shafiullah is now controlled by the son of Mowlavi Younus Khalis (Leader of his own faction of Hezbi Islami).

Shafiullah will call us if there’s some thing new. He has to keep the sat phone in safe place when not used. This is all for the time being.

Best regards/Zemarai Saqeb”

 

 

Fredagen den 16 november 2001

Det är kanske inte så mycket egen dagbok just nu men jag måste återge vad Kabir skrev från Kabul om vad som hände honom och hänt i Kabul efter att måndagens skjutningar kring Holland House där han i hemlighet satt och skickade e-mail med satelittelefon. (Det kan ju tilläggas att det på slutet av talibanernas tid  var förbjudet och förenat med livsfara att använda satelittelefonerna). Holland House är det hus SAK hyr som bostad åt regionchefen i Kabul.

Såhär berättar i alla fall Kabir om vad som hände:

I had stopped my email when the firing in our closely located  Park-e-Shahr-e-Now was intensified.

It soon stopped after my email of November 13 was transmitted. We went out to see what had happened.

Apparently six Arabs and Pakistanis had positioned in the said park. They did not want to surrender and we were told that they had martyred a bakery helper while he was passing the street. Some of them had climbed the park trees to better target the Mujahideen of United Islamic Front. The cross firing lasted for almost two hours. But after all these six men were shot dead. They, with bloody bodies, were lying in the side ditches and one was shot in the basketball ground. One issue I did not like was the people were spitting on them and some were kicking them, which on the other hand showed high hatred of people against un-invited foreigners. Many journalists filmed the dead bodies.

Radio Afghanistan, which was called Radio Shariat under taliban, from the very beginning of United Front's victory, is broadcasting songs in praise of our country. After each song it broadcasts a notification to people that only uniformed police personnel have the right to check the vehicles, not every armed guy.

It says that the city is controlled by a security commission headed by General Fahim.

In both Dari and Pashto services of Radio Afghanistan, two newscasters are reading the news now; a female and one male. All government employees have been invited to attend their relevant departments. All students have been invited to attend their classes. It has been promised that the authorities will soon provide the people with the opportunity of education; both male and female. There are strong rumours that the radio and television staff are working very hard to re-start the TV broadcasting (the TV tower was uprooted by an American bomber). People are seen taking their out of order TV sets for repair.

Holland House guards had been asked if the house belonged to any talib/Arabs. After getting the response that it belonged to an NGO, they had left. To avoid any suspicion we re-installed the H.House and office signboards.

In all roundabouts there are armed staff of Kabul garrison in their camouflage clothes. All police stations are manned by uniformed-armed staff who seem disciplined, well mannered and clean. Some armed people who walked here and there in their local Afghan clothes were gathered by garrison staff and were taken to their pre-determined army barracks. Today early in the morning it took place by two armoured personnel carriers. This is done to avoid robbery and looting of people's property. Curfew is implemented from 10:00 PM to 05:00 AM.

The main currency exchange market has been re-opened and active since November 14. More and more shaved men, youth and elders, are seen in Kabul. Music can be heard almost every where; in taxis, from restaurants, and from cassette sellers. Jeeps and other vehicles with a portrait of late Massod on their windshields are patrolling the city and they are seen passing Kabul to south, southwest and eastern directions. Jets are seldom heard now destined for southwest direction. Kabul is completely calm, thanks God, and the city power is not disconnected during the night anymore.

We will re-install ERO's radio antenna today and will take the radio back to the office from where it was cancelled on Sunday. The Kabul customs has reportedly been looted on the night when Taliban left Kabul. We were fortunate enough that we had not taken the relevant documents and medicine to the customs. I believe the new government officials would not ask us if we start medicine distribution without taking it to the customs/being controlled quality wise by MoPH. What do you view in the connection? Best regards./Abdul Kabir 

 

söndag den 18 november 2001

FN har sänt in sin envoyé Francic Vendrell för att tala med Nordalliansens president Rabani om den politiska framtiden i Kabul.

Det verkar som om en av USAs bomber träffat Osama bin Ladens förtrogne, egyptiern Muhammad Atif som skall ha varit en av de ledande bakom attacken den 11 sept och andre man i nätverket Al-Qaida.

 

Kicki, min fru, har varit på besök i två veckor och i morse kl 2 lämnade jag av henne på Islamabads flygplats för resan hem.

 

Ännu en lägesrapport från Kabir i Kabul om tillståndet i Kabul och Jalalabad.

“Holland House staff have been informed of your and Sidney's trip to Kabul on Tuesday. Habib and I visited the general bus station of Jalalabad to learn something on the route security.

Three drivers were asked separately if the Kabul-Jalalabad way is secure. They all responded that the road is safe enough for trips. The road between Jalalabad and Tourkham is also safe. Two of the drivers had spent last night in Jalalabad and had left for Kabul early in the morning. They were shouting for passengers to get on board and leave back for Jalalabad.

I asked one of them on differences of commanders of Shura-e-Jehadi Nangarhar, which has taken place according to news. He said commander Hazrat Ali who was last to leave Jalalabad when that city fell in the hands of taliban and first entered the city after fall of taliban has got some differences with commander Zaman. But the city was calm enough last night. He further said: "security in Jalalabad is as well maintained as it is here in Kabul". "Jalalabad is full of foreign journalists", he added.

On the way back to the office, I observed troops of the Kabul garrison taking out heavy machineguns and household items from a taliban commander's house called Deedar in the Pakistani Embassy road. The people around the house were saying that everyday the troops are capturing one or two Arabs and Pakistanis who have bugged themselves here and there.

At 10:30 AM today the garrison troops confiscated commodities of a shop located at the roundabout near the mosque, north of H. House. They were loading the goods on an army truck.

Some Pakistanis and Arabs had opened some grocery big shops in and near to Butchery Street.

The shop confiscated this morning called "Al-Arifin foodstuff shop" was one of those.

The troops further marched to the Butchery Street and asked a shopkeeper on a closed shop. The shopkeeper responded it belonged to Arabs. One Arab, on Pakistani, and one Afghan worked in the shop, but it was evacuated one day after the terrorist attack on USA. The troops asked if there was some commodities had remained, the shopkeeper answered: "No". The troops did not believe him and broke down the shop's padlock. It was empty. The shop was called: Bait-ul-Moqadas Supermarket.

Yesterday a Hiace Toyota mini-bus covered with mud, which had been taken from somewhere in the city was seen. We were not so surprised as the taliban during the air raids days had covered their vehicles with mud and oil+dust to prevent them, in their opinions, from being seen by the war planes. But, we were astonished when we read the name of a so-called NGO on the body of the Hiace: Al-Rashid Trust, De Ulema-e-Kiramo Marastandoya Moasesa (Relief organization of ulema).

I do not know where based "NGO" it might be, but if you remember it was volunteer to take over from WFP during the taliban-WFP dispute over employment of female staff when there was a risk of closing down the WFP offices.

All for today. Best regards/

Abdul Kabir”
måndag den 19 november 2001

Vår panerade resa till Jalallad och Kabul i morgon har vi fått ställa in. Det sägs att 4 journalister blivit överfallna mellan Jalalabad och Kabul. De lär ha förts bort av beväpnade män och kanske även dödade (ej bekräftat ännu). Så vi avvaktar till säkerheten blir bättre.

Jan-Erik och Peter skall dock åka in till Jalalabad för att på vägen dit stanna till vid ett flyktingläger Sar Shali, på den afghanska sidan och undersöka vad vi kan bistå med i form av temporära skolor och kliniker. Vi har fått 15 miljoner från Sida att använda på den typen av katastrofhjälp.

I går kväll sändes för första gången på flera år åter TV över Kabul! Dessutom, också för första gången på flera år visades bio.

 

tisdag den 20 november 2001

Ingen av oss kom in till Afghanistan i dag som planerar. Osäkerheten efter det som visade sig vara rena avrättningen på de fyra journalisterna, bedömdes vara alldeles för stor för att låta oss västerlänningar åka ens till Jalalabad. Däremot gav sig några av våra afghanska doktorer av för att bland annat undersöka behoven i flyktinglägret Sar Shali.

Kabir rapporterar vidare från Kabul:

”It was really tragic news that four journalists were killed on Kabul - Jalalabad way. Terrorism, which has already taken lives of thousands, has to be curbed.

Regarding agriculture motorcycle I should write that the farm extentionists were attending the office by turn. One who had left to visit his house, mentioned in my yesterday's email, was not on duty. The other extentionist who was on duty reported that he had left his office in the afternoon of Thursday. On Sunday when it was the turn for the other farm extentionist, it was observed that the motorcycle was missing. Hamidullah and one of the extentionists had gone to Bagrami to meet somebody of the authorities. It seems that nobody has still been appointed as district administrator. Contacting different armed personnel deployed there it was found out that the motorcycle is in the custody of one called Dad-e-Khuda.

A letter has been prepared to be submitted to Mr. Qanooni, head of the security commission regarding the three pickups of ERO which have been seen in Kabul city. In the letter, which will be submitted tomorrow, the missing motorcycle of the agriculture is also mentioned.

Unconfirmed reports say that three people were shot dead in Charqala Wazirabad, Kabul city. It is said that the murdered have been taliban from Shomali.

One cinema in Kabul downtown started functioning yesterday. Unbelievable crowd to watch the film there was unexpected.

Two Arabs have reportedly been killed by armed forces of Kabul garrison. The Arabs, armed with hand grenades and one pistol, had threatened a taxi driver to take them to Kandahar or they would kill him. The driver who pushed his taxi to start it has managed to inform the garrison staff in one way or the other who have rushed to the spot and after a while both Arabs were killed.

Female staff of some UN agencies are attending their offices now. ICRC's will resume within the coming week

Personnel in the Foreign Ministry with trimmed beard are suited now.

ICRC and UN flights are taking place in Bagram air base regularly. Work is going on in Kabul airport to repair the damaged runways. According to a source it will be ready within the coming 2 - 3 days.

Kabul is calm and NGOs', UN's and ICRC's vehicles are plying Kabul roads.

Two German journalists: Tomas Avenarius and Florian Hassel who accompanied Mr. Bengt Therner to Kabul from Dwoshanbe request us to help them with accommodation, however, they have spent one night in our guesthouse as they had arrived last evening. The German Club is not functioning and Kabul hotels are full. Please instruct on them. Kabir”

onsdag den 21 november 2001

Det är ett fasligt liv på mullorna nu på kvällen. Det är ramadan, den heliga fastemånaden. Här äter en trogen muslim vid fyrasnåret på morgonen. Sedan ingenting, vare sig mat eller dryck förrän ca halv sex på kvällen. Vårt kontor stänger kl. två på eftermiddagen, eftersom våra anställda tappar orken på eftermiddagen i takt med att blodsockerhalten sjunker.

I moskéerna skall mullorna nu recitera koranen från pärm till pärm innan ramadan är slut. En del sjunger ut några avsnitt om dagen från minareterna. Andra satsar på att hinna recitera den så många gånger som möjligt. Så det är en kakafoni från minareterna. En del skönsång och några som låter som de kandiderar för Guinness rekordbok.

Ramadan avslutas i mitten på december med tredagars fest, Eid Al-Fitr då man äter som besatta hemma med familjen, med släkt och vänner. Som vårt julfrossande, fast ingen julskinka förstås.

 

Fredagen den 23 november 2001

Under G8 mötet i Washington här om dagen var Svenska Afghanistankommittén inbjuden (!) att delta i den svenska delegationen om 3 personer från utrikesdepartementet. Vi var den enda utlänska hjälporganisationen över huvud taget representerad.

På en presskonferens som FNs ansvarige för återuppbyggnaden höll var den svenska delegationen inbjuden att delta, inte i publiken utan på podiet. Representanten tackade Sverige och särskilt Svenska Kommittén för dess arbete osv. Väldigt kul med sådan uppmaärksamhet och med ett sådant erkännande.

Dr Abduhlla Abduhlla syns ofta i TV som utrikesminister i Nordalliansens regering. Han har en gång arbetat på en av Svenska Kommitténs hälsokliniker, men var så småningom tvungen att sluta eftersom politiken (jobbet som talesman för Masooud och Rabbani tog överhanden). 

 

lördag den 24 november 2001

Vill ni se lite vackra och annorlunda bilder från Afghanistan skall ni ta en titt på

http://cweb.middlebury.edu/cr/powell/index.htm eller http://www.lukepowell.com/

 

Talibaner ger sig, ’Afghan style’, till Nordalliansens styrkor utanför Kunduz. Man faller varandra om halsen, går och håller varandra i handen. Alla tycks ha glömt att man varit dödsfender i 5 år. Man byter sida. Så är det bra med det.

Det blir säkert tuffare för de tusentals pakistanska, arabisk av olika slag och tjetjenska talibanerna som överlämnar sig. Vem vill ha dom? Afghanerna vill helst inte ha dom kvar. Vill deras hemländer ha dom?

Talibanernas f.d. vice inrikesminister, mulla Khaksar, som hoppade av till Nordalliansen strax innan de gick in i Kabul den 13 Nov., dök upp på en presskonferens , fortfarande i sin svarta turban, till sammans med sina medarbetare och omgiven av Nordalliansens folk.

’Jag vill hjälpa till med fredsprocessen’, deklarerade han. ’Jag skall hjälpa till och ena alla etniska och religiösa grupper. Vi vill att det är fem fingrar på en hel hand’.

Han intygade också att han aldrig varit en ’hard-liner’. Om de amerikanska bombningarna sa han att ’de attackerade terroristläger på grund av Osama bin Laden’.

 

Måndagen den 26 november

Den 14 nov. berättade jag att de 8 utlänningarna från SNI som suttit fängslade hos talibanerna frigivits. Det gick inte till riktigt så som jag då berättade.

När talibanerna flydde söderut från Kabul, stannade de till i Gahzni där de åtta sattes i stadens fängelse. På kvällen/natten fortsatte talibanerna i all hast söderut, men lämnade de åtta kvar i fängelset. Alla stadens fångar bröt sig ur fängelset och de åtta släpptes också ut. De irrade runt i Gahznis centrum och flickorna grät och snyftade. Lokalbefolkningen kontaktade då den lokale commandern som tagit befälet när talibanerna flydde och bad honom hjälpa dessa ömkliga utlänningar. Denne commander sände då ut folk och hämtade upp dom under försäkran att de nu var i trygga händer. Han kontaktade sedan ICRC (Röda Korset) och amerikanska ambassaden i Islamabad som fick ta över. Så när de ’hjältemodiga’ amerikanerna kom med sina helikoptrar var saken redan ordnad.


[1] I efterhand visar det sig att det var ett misstag. Bob Wodward beskriver händelsen i sin bok Bush at War.